Skjut mig, döda mig!

Det är hemskt när man känner depressions/ångest attackerna kommer på jobb. Man vill bara lägga sig ner och gråta som ett barn, vara ifred och glömma att hela Jävla världen existerar. Men här kan jag Inte gå nån stans, här får jag hålla det inne, även om det krampar i bröstkorgen. Skakningarna kommer, utan att man kan göra ett skit. Skjut mig, döda mig. Jävla skitliv just nu. Undra hur länge det ska sitta i denna gången, en timme, ett dygn? Känner bara att jag måste skriva av mig, och ni som tänker "hon vill att vi ska tycka synd om henne" Fuck off and die, jag skriver allt i min blogg, vad jag vill, sluta läs den om det inte passar, för så är det inte! Men nån stans måste jag få ut mina känslor när jag Inte har nån i närheten att prata med.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0